Två nyskapande stadsdelar banar väg för mer energismarta städer

6 april 2022
Studiebesök i Hammarby Sjöstad 2021

Att el finns tillgänglig är lätt att ta för givet i vår del av världen sedan ett drygt sekel, hur den tillverkats och distribuerats har vi sällan behövt reflektera kring. Landskapet förändras dock och idag befinner vi oss i ett läge där efterfrågan på energi ökar kraftigt samtidigt som produktionen måste ställas om från fossilbaserade källor till förnybara. Så vad innebär denna omställning för hur vi utformar våra städer och samhällen?

Städer har sedan industrialismens genomslag byggts utefter de energislag som fanns tillgängliga när staden byggdes och olika paradigm har påverkat städernas gestaltning och utformning. I november besökte Johanneberg Science Park en stadsdel och en stad i Sverige som har tagit sig an vår tids energiomställning på olika sätt; Hammarby Sjöstad i Stockholm och Örebro, för att lära oss mer om hur de utformat både affärsmodeller och system för att optimera och reducera energianvändningen.

Stellan Fryxell, arkitekt på Tengbom och mångårig expert inom städers gestaltning, menar att städer idag täcker cirka 3% av jordens yta och genererar cirka 72% av alla globala utsläpp av växthusgaser och vi använder cirka 75% av all energi. Globalt är 84% av den totala energianvändningen fossil. Byggnadssektorn står för över en tredjedel av den globala slutliga energianvändningen och nästan 40% av de totala direkta och indirekta CO2-utsläppen. Vidare, i Sverige mellan 2010 och 2015, stod transportinfrastruktur för hela 52% av ytan och bostäder för 38% av den tillkommande nybyggda markytan och den totala summan av all befintlig markyta av vägar och gator i Sverige är totalt närmare fem miljarder kvadratmeter (4 781 260 000 m2), vilket motsvarar 846 m2/fordon eller 478 m2/invånare.

Stellan Fryxell menar vidare att samhällsplanerare nu måste övergå till ett mer aktivt och förebyggande förhållningssätt i planeringen sett till klimatförändringarna och ta ett större grepp kring till exempel infrastrukturplanering för att på riktigt lyckas ställa om samhället. En pågående trend menar Fryxell är att trenden att förtäta städerna är svagare än den att flytta till städerna, alltså urbaniseringen, vilket leder till att städerna breder ut sig och tar mer plats. Detta fenomen, urban sprawl, alltså glesare städer och samhällen där stora geografiska avstånd uppstått mellan stadskärnan och till exempel förorter, gör att mycket energi krävs för att bara transportera oss mellan de olika stadsdelarna.

- Vi behöver verkligen se över hur vi planerar och investerar i våra städer och vad våra resurser används till. Detta makroperspektiv måste vi också forska mycket mer i, säger Stellan Fryxell, arkitekt på Tengbom Arkitekter.

Ett exempel på där urbaniseringstrenden varit tydlig är Örebro. Vi besökte ÖrebroBostäder, ÖBO, som har sett över och inventerat hela sitt bestånd på omkring 23 000 bostäder för att minska utsläppen, energianvändningen och utveckla klimatsmarta lösningar. 2007 startade deras arbete för att se över hela verksamheten och ställa om till en mer klimatsmart drift.

- Det är knappt 98 månader kvar till 2030, då våra klimatmål ska vara uppnådda. Det innebär att det är rätt bråttom och veckorna går fort. 2005 var ÖrebroBostäders elförbrukning 59.7 GWh och 2007 tog kommunen beslutet att inom tio år sänka elförbrukningen med 25% på elsidan och 15% på värmesidan inom ordinarie budget och utan att tillsätta extra resurser, vilket verkligen innebar att vi behövde effektivisera oss, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på ÖrebroBostäder.

Verkligheten överträffade målen och 2020 passerades 50% minskad förbrukning – trots att beståndet ökat med hundratals fler lägenheter – och man siktar nu mot på en minskning till 23 GWh, en tredjedel av startvärdet, till 2029. Så hur lyckades ÖrebroBostäder åstadkomma denna förändring? Jonas Tannerstad menar att det finns en stor potential för fastighetsägare att se över det befintliga beståndet för att reducera elförbrukningen. Genom sina insatser sparar ÖrebroBostäder 82 miljoner kronor per år och har ökat fastighetsvärdet med 1,6 miljarder, tack vare att man sett över energianvändningen. Affärsnyttan och klimatnyttan hänger ihop.

Att inventera och åtgärda det befintliga beståndet ger stora affärsmässiga fördelar – som även ger stora klimatvinster

Genom att inventera det befintliga beståndet och anpassa nybyggnationen kan alltså stora vinster göras. Jonas Tannerstad menar dock att det ofta är ett för stort fokus på städernas nybyggnation.

- Det mesta av vårt bestånd i Örebro byggdes på 1950–70 talet. När vi påbörjade inventeringen antog vi att 90% av ÖrebroBostäders energiförbrukning kom från endast 10 tekniska system, vilket visade sig stämma ganska bra. Vi la ner mycket tid på att inventera och se över de tio, där de största var gemensamma tvättstugor (22%), ventilationssystem (20%), belysningssystem (19%) och kollektiv elmätning, alltså där elen ingick i hyran (16%). Vi fokuserade stenhårt på att hitta effektivare och smartare lösningar inom dessa områden. Efter ett tag kunde vi förutsäga sänkningarna som skulle komma från olika insatser. Till exempel resulterade en justerad och optimerad belysningsstyrning i en besparing på 300 000 kWh, säger Jonas Tannerstad.

Inventeringen visade även att flera av system visade sig inte fungera som de var tänkta att göra. Till exempel hade automationen för ett värmesystem i ett bostadsområdes trapphus slutat fungera för flera årtionden sedan och värmen var därför på max året om. Genom att justera och laga systemet sparades över 1 miljon kronor per år bara på de trapphusen.

- ÖrebroBostäder valde att gå en egen väg. Örebro kommun gjorde en jätteupphandling av ett gemensamt datahanteringssystem omkring 2010, men vi valde att hoppa av och förkastade anbudet. Örebro kommun tyckte då att vi stred mot anbudet och LOU, men vi som bolag har juridisk rätt att vara tydlig med vad vi vill, bara man är lika tydlig mot alla. Idag är vi väldigt glada att vi gick vår egen väg då systemet vi till slut valde varit en starkt bidragande faktor till att vi kunna skapa den helhetslösning vi nu har. Systemförändringar som klimatomställningen kräver att man vågar gå emot normen och vi har under vår resa behövt ta många obekväma beslut. Det finns ibland motstånd mot systemförändringar i lagstiftningen och annat, som hindrar den klimatsmarta omställningen. Men vi måste våga tänka system och ställa krav!, avslutar Jonas Tannerstad.  

I det kommande bostadsområdet Tamarinden i Örebro ska nu uppskalning ske av vad man lärt sig. Av fem byggherrar ska nu 700 bostäder byggas och det utvecklas nu en smart data-plattform. Byggstart förväntas till hösten 2022 och förhoppningsvis står Tamarinden färdigt 2024-2025.

På studiebesök i Örebro
På studiebesök i Örebro

 

Två olika modeller banar väg för lokalt anpassade lösningar - Örebromodellen och Hammarbymodellen

Örebro kommun har utvecklat den så kallade Örebromodellen vars princip och styrka bygger på att kommunen äger den mark som ska bebyggas och därmed kan kommunen sätta höga ambitioner för nybyggnadsområdena. Detta är fallet i just Tamarinden, där kommunen sätter höga ambitioner inom bland annat energi och där de byggaktörer som valts ut för genomförandet har fått svara upp för dessa högt uppsatta ambitioner. Bland annat ska byggaktörerna leverera lösningar i sina projekt som bidrar till att uppsatta mål och ambitioner i den Klimat- och energiambition som finns för området. Klimat- och energiambitionen är i sin tur ett samarbete mellan Örebro kommun, ÖrebroBostäder, EON, Kumbro och Epirock. Örebromodellen gör att kommunen kan snabba på bostadsbyggandet och samtidigt hålla en hög kvalitet på det som byggs.

- Vi vill ha tillväxt på hållbart sätt när man bygger nytt. Byggnader står för stora utsläpp vid både byggnation, drift och förvaltning. Vi vill nu nå normgivande systemförändringar. Ambitionen är att utvärdera och skala upp det här och applicera detta vidare på kommande projekt. Med det här arbetssättet vi har i staden känns nu klimatomställningen hanterbar och som en spännande utmaning, inte en hämmande tillväxtfaktor. Fastighetsbranschen måste tänka om och inte hämmas av teknikutvecklingen, säger Jenny Källmén, på stadsbyggnadskontoret, Örebro kommun.

Som byggaktör i Tamarinden ska energilösningar byggas som ligger i framkant genom smart byggnation som förbrukar så lite energi som möjligt. Husen ska producera lokal energi och samtidigt kunna lagra och styra den, det sistnämnda både på fastighets- och områdesnivå. Målet är att även bygga ett lokalt energinät.

- Med den nya, svenska förordningen som trädde i kraft den 1 januari 2022, om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857), vilket gör det lagligt att dela energi inom och mellan fastigheter. För Örebro kommun och projektet Tamarinden som länge lobbat för denna möjlighet är detta en glädjande nyhet som öppnar upp dörrarna för att kunna genomföra projektet så som vi önskat, säger Jenny Källmén.

I Hammarby Sjöstad tog de boende kommandot över den hållbara utvecklingen

Stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm är till ytan två kvadratkilometer stort och har cirka 25 000 invånare. Hela vägen från planeringsfasen på 1990-talet till idag har det funnits ambitioner att utveckla en hållbar stadsdel, med extra stort fokus på miljöfrågan. För att uppnå detta samarbetade Stockholms stad tillsammans med bland andra energi- och vattenbolag, arkitekter och byggare och utvecklade den så kallade Hammarbymodellen: ett eget kretslopp från avfall, matrester, avlopp och vatten med mål att totalt sänka områdets energiåtgång och miljöbelastning. Klimatambitionerna i området drivs idag vidare i medborgarinitiativet ElectriCITY Innovation och deras projekt Hammarby Sjöstad 2.0.

Föreningen bildades 2014 och engagerar idag 55 bostadsrättsföreningar i stadsdelen, totalt cirka 13 000 boende och 70-talet medlemmar och partners från näringsliv, akademi och kommunen i olika hållbarhets- och miljöprojekt. Här är det invånarna i stadsdelen som driver klimatomställningen i levande testbäddar i husen de själva bor i. Arbetet har resulterat i systemförändringar inom bland annat energi, transporter, digitalisering och delningsekonomi.

Hammarby Sjöstad
På studiebesök i Hammarby Sjöstad, Stockholm.

 

En framgångsfaktor för arbetet inom ElectriCITY/Hammarby Sjöstad 2.0 har varit att aktivt arbeta med bostadsrättsföreningarnas styrelser för att genomföra kartläggningar och implementera nya tjänster och innovationer. Genom att utse energiansvariga ledamöter i föreningarna skapade ElectriCITY naturliga kontaktvägar med styrelserna och kunde hjälpa dem i omställningsarbetet.

- Vi utvecklar lokala energilösningar där vi har energieffektiviserat och sparat upp till 20% i energikostnader. Vi har också gemensamt gjort energiinvesteringar i frånluftsvärmepumpar, solceller, bergvärme och styrsystem som har sänkt kostnaderna med ytterligare 50%. Vårt nästa steg är att producera ännu mer el via solceller och biogas och bygga ett lokalt mikronät, där vi delar och lagrar energi. Målet är att skapa en lönsam affärslösning för alla parter på en flexibilitetsmarknad där bostadsrättsföreningar delar el med varandra i en Medborgarenergigemenskap, en så kallad MEG, vilket innebär ett samarbete mellan bostadsrättsföreningar, en Lokal System Operatör och elnätsägaren som är Ellevio i Stockholm. Enstar, som tar rollen som den nya LSO:n, utvecklar affärsmodeller och erbjudandet för investering i ny teknik till bostadsrättsföreningar och det förväntas vara klart i mars 2022. Med den nya tekniken kan vi mäta, lagra och dela och alltså skapa en lokal flexibilitetsmarknad, säger Jörgen Lööf,  VD på ElectriCITY.

Policyförändringar nyckelfaktorer för att snabba på omställningstakten

Med sig i flexibilietsprojektet har ElectriCITY två juristexperter från RISE, Research Institute of Sweden och på detta sätt ska de försöka hitta lönsamma affärsmodeller för både samhälls- och klimatnytta för alla parter.

- Vi pratar aldrig kilowatt, utan konkreta kronor och ören, så att alla förstår vad projekten kan leda till och vad vinsten blir. Att utveckla lönsamma och lukrativa affärsmodeller för alla parter är nyckeln, inklusive den enskilde medborgaren, avslutar Jörgen Lööf på ElectriCITY.

För Johanneberg Science Parks del finns det många synergier och lärdomar att hämta till våra pågående stadsutvecklingsprojekt i både Varberg och runt om i Göteborgsregionen, men även internationella projekt.

- Johanneberg Science Park är, likt Örebro, också utsedd till en av Sveriges strateginoder för energieffektivisering och det är väldigt lärorikt att höra om de olika projekten som pågår i Sverige. Det finns stora likheter och utmaningar, där inte minst att policyutvecklingen måste möta utvecklingsbehovet just nu är en av dem, säger Stina Rydberg, projektledare inom energi på Johanneberg Science Park.

Johanneberg Science Park deltar också i det europeiska projektet ACCESS, ett projekt för att accelerera utvecklingen av smarta energilösningar med lågt koldioxidavtryck i Nordsjöregionen. För att förbättra effektiviteten och möjliggöra större flexibilitet i energisystemet krävs en ökad integration mellan olika energibärare som till exempel värme, el och domäner som fastigheter, mobilitet etc. Utvecklingen på området går snabbt framåt, men styrning av systemen, samt finansiering och teknikval är fortfarande utmaningar och något man utforskar i ACCESS-projektets fyra pilotstäder.

- De deltagande städerna arbetar med olika typer av smarta energilösningar och har därför olika utmaningar. Det finns mycket att lära av varandra, även om en del nationella och regionala skillnader finns. Därför är det så spännande att höra om två projekt i Sverige med helt olika tillvägagångssätt men som båda har lyckats så bra! Jag tror och hoppas verkligen att de kan inspirera städerna i ACCESS att hitta ytterligare lösningar för en snabbare klimatomställning, säger Linnea Johansson, projektledare i ACCESS på Johanneberg Science Park.

Studieresan genomfördes inom ramen för ACCESS. Deltagande städer i ACCESS är: Amersfoort (NL), Malmö (SE) och Mechelen (BE) och West Suffolk Council (UK). Fyra kunskapspartners (Aarhus universitet, IfM Engage, Johanneberg Science Park, VITO) bidrar med expertis och struktur. Projektet finansieras av Interreg North Sea Region.

 

 Läs mer om ACCESS

Access Logo

Content

Vill du veta mer?

Linnea Johansson , Projektledare - Samordnare för Biobaserade material och drivmedel  Klimat2030

+46 708 24 01 18 linnea.johansson@johannebergsciencepark.com

Vill du veta mer?

Stina Rydberg, Projektledare

+46 709 54 14 89 stina.rydberg@johannebergsciencepark.com LinkedIn