Ny teknik möjliggör ett steg närmare kemisk återvinning av plast i Sverige
Klustermedlemmen Borealis har utvecklat en ny teknik för att återvinna all sorts plast. Tillsammans med två andra klustermedlemmar, Stena Recycling och Fortum Recycling and Waste, ska en ny anläggning driftas i Stenungsund där plasten smälts ner till molekylnivå för att sedan kunna användas igen, istället för att bränna upp plastavfallet. Vi pratade med Anders Fröberg, VD för Borealis i Sverige om den nya satsningen.
Den nya tekniken och anläggningen för kemisk återvinning, som ni meddelar ska stå färdig till 2024 – berätta mer om den!
Anläggningen vi gör en förstudie på nu är en pyrolysanläggning, det innebär att vi kommer använda plastavfall som hettas upp till cirka 400 grader. Den nya tekniken innebär alltså att tillverka pyrolys av plastavfall som sedan matas in i en krackeranläggning. Genom förgasningsprocessen skapas en pyrolysolja, som kan användas som råvara, istället för dagens fossila råvara. Den oljan kan vi sedan göra eten och propen av, som vi sedan gör polyetenplast av. Vi samarbetar med Stena Recycling och Fortum Recycling and Waste, de kommer att leverera rätt sort plastavfall. Nästa steg är att skala upp produktionen och kunna ta emot större mängd plastavfall och tillverka mer återvunnen råvara. I slutändan vill vi att all plast ska återvinnas och inget ska gå till förbränning. Här kommer det att krävas fler teknikkliv och nya teknologier, men där är vi också på väg, både internt och externt i samarbete med till exempel Chalmers.
Det finns ju långtgående planer på att bygga storskalig plaståtervinning i Sverige, i ett så kallat Plastreturraffinaderi. Hur nära är vi ett sådant i Sverige?
Nära skulle jag vilja säga. Vi räknar med att en anläggning för kemisk återvinning ska finnas på plats redan 2024. Vår ambition är tydlig, men helt säkra kanske vi kan säga att vi är om 1-1,5 år, då vi ska ha ett investeringsbeslut klart.
Hur viktigt är kemisk återvinning av plast i Sverige?
Det är ett mycket viktigt steg i att göra plast till en cirkulär ekonomi. Plast som inte materialåtervinns går till energiåtervinning och bidrar därmed till stora utsläpp av växthusgaser. Idag materialåtervinns endast 16 procent av Sveriges plastavfall. Så kan vi inte fortsätta! En orsak till detta är begränsningar i återvinningsteknologier och att det i produkter och förpackningar finns många olika typer av material. Med kemisk återvinning bryts plast ner på molekylnivå och resultatet blir ny råvara, som vi sedan kan använda till produktion av alla typer av plastprodukter med höga renhetskrav och specifika egenskaper.
I en modern hållbar värld har alla rätt att leva i en miljö med tillgång till rent vatten, el, kommunikationer, medicin och mat som inte förstörs. Plast är grundläggande som material i de infrastrukturerna. Det är därför vi måste hitta lösningar för att återvinna plasten och göra den cirkulär. Plast är ett fantastiskt material när det används på rätt sätt.
Hur kan Västsvenska Kemi- och Materialklustret och Klimatledande Processindustri bidra ytterligare?
Klustret har hjälpt till att lägga grunden och skapat rätt förutsättningar. Det är ju nu tre medlemmar som nu tagit steget vidare och försöker förverkliga en anläggning i Stenungsund. Det är också så satsningen Klimatledande Processindustri kan fortsätta jobba, att skapa rätt förutsättningar, matcha ihop intresserade parter, göra vissa förstudier etc. Sedan lämnar man över till de kommersiella partnerna att realisera projekt, affärsidéer och anläggningar, precis som det skett här. För plaståtervinning kan fortfarande behöva mer och rätt stöd från politik och lagstiftning och där kan man fortsatt spela en roll. Dessutom pågår det en snabb teknikutveckling, nya råvaruströmmar kan behövas, så det finns fortfarande mycket att bidra med!
