Från skräp till resurs - hur kan vi återvinna plast?

30 oktober 2017
bild

Hur kan all plast återvinnas i en cirkulär ekonomi? Är lösning ett svenskt plastreturraffinaderi? Det var frågor som diskuterades under ett lunchseminarium i riksdagen mellan riksdagsledamöter och representanter från näringsliv och universitet. Seminariet arrangerades av riksdagsledamöterna Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) för att diskutera Sveriges plaståtervinning.

Under seminariet gav Lars Josefsson, från Västsvenska Kemi- och Materialklustret och professor på Chalmers, en inblick i hur viktigt det är att minimera mängden avfall, samt hur andra länder hanterar plastfrågan. Electrolux bidrog med branschperspektivet om fördelarna samt utmaningarna de ser i sitt returprogram för plast. Kemiföretagen i Stenungsund talade om kemibranschens perspektiv och hur ett plastreturraffinaderi i Sverige kan skapa en cirkulär plastekonomi.

Plast är ett otroligt viktigt material för samhället. Idag materialåtervinns dock endast 30 procent av all plast, vilket innebär att resterande 70 procent - motsvarande 200.000 ton plast - går till energiåtervinning. Om all plast ersattes med andra material så skulle mängden avfall fyrdubblas och koldioxidutsläppen öka med 60 procent. Det skulle vara förödande för miljön, varför fokus behöver ligga på att få till en effektiv plaståtervinning som gör att plasten blir en del av den cirkulära ekonomin. Det långsiktiga målet borde vara att all plast ska återvinnas. Dagens mekaniska återvinning är resurseffektiv, men med den metoden kan all plast inte tas tillvara. Det beror på att det är svårt att separera olika plastsorter och att det kan finnas tillsatser i plasten som man inte längre vill använda. När plasten återvunnits ett antal gånger får materialet sämre egenskaper, det vill säga lägre kvalitet. Även speciallagar som hindrar användning av återvunnen plast i nya förpackningar för livsmedel påverkar.

Alternativet till mekanisk återvinning är kemisk återvinning
Kemisk återvinning innebär att plasten bryts ned till sina minsta beståndsdelar och sedan byggs upp på nytt. Kvaliteten blir lika bra som helt ny plast. Med ett plastreturraffinaderi kan plasten bli en del i ett slutet kretslopp. Enligt Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, Kemiföretagen i Stenungsund, är de olika kemiföretagen i Stenungsund mycket beroende av varandra eftersom ett företags biprodukt är ett annat företags råvara. Ett plastreturraffinaderi är helt i linje med visionen för Hållbar Kemi 2030 och skulle kunna bli ett flaggskepp för Sverige. För att få ett plastreturraffinaderi till Sverige behövs bland annat en acceptans för återvunnen råvara, finansieringslösningar och ökad tillgång till plastavfall. 

Henrik Sundström, miljö- och hållbarhetschef på Electrolux, berättade om arbetet med att minska koldioxidutsläpp som sträcker sig ifrån produkter och leverantörskedjor till kemikalier och material. Det innebär alltid en risk för företag att använda återvunnen plast eftersom en liten förorening kan påverka utseendet eller lukten i den färdiga produkten, vilket i sin tur kan leda till reklamationer. Däremot finns stora vinster med att återvinna plast utifrån både kostnads- och miljöperspektiv. Henrik Sundström underströk dock att en förutsättning för att driva utvecklingen är att få tillgång till stora kvantiteter så att man kan arbeta med att identifiera rena källor för återvinning.

– Sverige behöver skapa ett policylabb där politiker, myndigheter och näringsliv går samman för att gemensamt diskutera och driva frågan om att all plast i Sverige ska återvinnas, menar Elin Hermansson.

Läs mer här.