Vad innebär projektet?
När plast bryts ner på mekanisk väg försämras också plastkvaliteten. Men genom att återvinna plasten genom förgasning, det vill säga hetta upp den till 800 grader, bryts plasten ner till mindre beståndsdelar. Därefter kan man bygga ihop dessa igen och återvinna dem, till produkter av samma kvalitet som tidigare för att tillverka nya plastprodukter. Projektet handlar om att undersöka vilka tekniker som finns för att göra detta och vilka tekniker som kan vara bäst ur ekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv.
Är det någonting som är särskilt överraskande eller svårt i projektet?
Det är en utmaning att kartlägga de anläggningar som finns och som fungerar. Det behövs alltså mer och bättre kartläggning kring hur långt de olika anläggningarna som finns i drift i världen har kommit vad gäller miljö-, energi- och ekonomiska effekter.
Varför är projektet viktigt?
Över 250 miljoner ton plast produceras globalt varje år. Av detta materialåtervinns cirka 30% i Europa och 40% i Sverige. Resten går till energiåtervinning eller deponi. Vi måste hitta sätt att minska beroendet av produkter av fossilfri råvara och minska koldioxidutsläppen.
Det här projektet syftar till att skapa metoder som möjliggör cirkulära flöden av pIast. I Västsvenska Kemi- och materialklustret har vi identifierat plastreturraffinaderier som ett sätt att öka de cirkulära flödena.